Garsås förr:

På Gustav Wasas tid hade Garsås c.a. 60 invånare och idag bor det 215 personer i byn.
Bynamnet Garsås torde på grundval av de medeltida formerna Gardyns- Gardingesass betyda äga eller änge som försetts med gärdsgård-den inhängde gården. Den älsta handling där bynamanet har varierat genom seklerna: Gardzåss 1541, Gallzååss 1557, Gardesååsen 1566, Gardesåss 1588, Gårdzåsen 1613, Garssåhs 1663, Garsåseby 1676, Garsås 1825.
Garsås hade förr gästgivargård och skjutstation (indragna 1908) och Garsås var före jjärnvägen en livlig huvudplats för vägfarare från och till övre Dalarna.
Garsås är Moras sydöstligaste hörn och byn var fram till mitten av 1800-talet en gränsby med passkontroll för dem som reste in i Mora socken.

Garsås kören och Emil Lindroth
Garsåsborna är kända för sin röstbegåvning och Garsås kallades också för ”Den sjungande byn”. År 1866 bildades Garsåskören, som i början av 1980-talet spelade in en skiva. Byn har också haft många orkestrar dit dansbandet Bönnes hör till de senare. En av drivkrafterna för Garsås musik och körliv var byggmästaren och körledaren Emil Lindroth (1880-1963) som övertog ledarskapet för kören 1906. Emil Lindroth var också en framstående folklivsskildrare och han tillverkade detaljrika modeller över forna tiders arbetsliv.

Garsås bymärke
Garsås bymärke använt som ”mjågmärke” för att bl.a märka de mjågstockar som var byns bidrag till underhåller av strandskoningen mot Dalälvens skärning (mjågbyggdader). Mjåg betyder helt enkelt erosionsskydd.

Älsta kyrkbåten
År 1890 köpte Skansens grundare Artur Hanzelius en av de tre kyrkbåtar som byn ägde. Kyrkbåten som under många år visades på Skansens Mora gård är Sveriges äldst bevarade kyrkbåt med tillverkningsåret 1716. Båtens längd är 18 meter och bredden är 2 meter. Årtullarnas antal är 20, som utmärker roddarnas antal.
Vid varje årtull står ett bokmärke som anger den gård som skulle svara för åran. Kyrkbåten är numera arkiverad i en av Nordiska Museets lagringslokaler i Julita.

Bandvävning och laggkärlstillverkning
Garsåskarlarna var kända för att vara goda laggkärlstillverkare. Laggkärlen packades på slädar och såldes söderut i bl.a Sörmland och Uppland. Kvinnorna i Garsås hade länge gott rykte om sig att vara mycket skickliga bandväverskor och en av dessa var Flink Hilda även kallad Flink-mor. Från Garsås vävdes band till hela Siljansbygdens dräkter.

Dalaupproret 1743
Snes Anders Mattson och Snes Anders Ersson från Garsås avrättades den 30 januari 1744 i Stockholm tillsammans med fyra andra såsom delaktiga ledare för Dalaupproret 1743.

Fäbod
Garsås långfäbod låg i kräckelbäcken nio mil från byn Mora Finnmark, fäboden kallades för Danmark bara för att den låg så långt borta.
Fäboden brukades fram till år 1880.

Kroks udde och Klockarhar
Kroks udde är Garsås badvik, gästhamn och båthusplats.
Enligt en gammal sägen skall Moras gamla kyrkklocka ligga mellan Klockhar och Kroks udde. Mora karlarna sänkte den på 1500-talet för att slippa lämna den till Gustav Wasas indrivning, eller var det så att isen brast när den skulle fraktas över sjön för att lämnas i skatt? Man ämnade ta upp klockan senare, men glömde platsen och kunde ej hitta den, fast fiskarnas när och långrevskrokar blev grönärgiga. En gång hördes en röst urdjupet som sa att två tvillingfödda oxkalvar, som föddes upp på endast med mjölk skulle orka dra upp klockan. Men man lät lite vatten blandas i mjölken och när man ska köra upp klockan hördes åter en stämma ur sjön som sa ”det går inte med vattkalvar” så sjönk klockan tillbaka och ligger där på sjöbotten. År 1918 började en dykare söka efter klockan, men hittills utan resultat.

Varggropen
En kort bit ovanför byn ligger en gammal varggrop i skogen, kallmurad med kullerstensväggar, varggropen är 4-5 meter i tvärmått och 4-5 meter djup.

Kungshästarna
Onsdagen den 12 februari 1856 anlände ”Kungshästarna” med Karl Johan sarkofag till Garsås efter en nära två mils dagsresa från Mora strand. Här tog man ”nattqwarter” och fortsatte nästa dag till Sjurberg.

Laga skifte
S.k. provskiftet i Garsås påbörjades år 1926 och avslutades 1933. Garsås var en av de första byarna som fick laga skifte i Dalarna. Genom provskiftet uppnåddes den åsyftade saneringen av äganderättsförhållanderna, men den charmfulla förtätningen i bykärnan förstördes och många hus och bodar revs ner.

Elströmmen
Elströmmen kom till Garsås den 15 december 1919. Strömmen kom fån Brändkvarns elkraftverk byggd 1918.

Majstången
Garsås majstång hör till den älsta typen, där hela stången är ”majad” och varje midsommarafton kläs stången med färska björklöv. Före 1905 hade stången en lång vimpel, med initialerna på den som i ungdomslaget hade ansvar för att majstången blev lädd och rest. Personen kallades populärt för majstångsfjällsman. Majstångsplatsen kallas Svid´n.

Bystugan
Bystugan som också ligger på Svid´n, var ursprungligen Garsås första skolbyggnad från 1863 och kallades för tolvårsskolan, då man slutade sina studier vid tolv års ålder. Därefter har den byggts om under flera etapper och är nu byns centrala byggnad för möten, sammankomster så som bastukvällar, dans och fest.

Mejeriet
Garsås mejeriförening bildades 1887 och 1888 färdigställdes mejeri byggnaden som bedrevs i föreningens regi till 1934 då föreningen anslöt sig till Dalarnas mejeriförening och Garsås mejeri lades ned.
Första årets mjölkleverans uppgick till 68.950 liter, mottsvarande siffra för år 1933 som var mejeriets sista år var 228.202 liter mjölk.

Garsås skola
Byggdes 1912 och 1973 drog myndigheterna in undervisningen i Garsås skola. Efter en totalrenovering bedrevs fram till slutet av 1900-talet dagisverksamhet i skolan.
Nu har precis ett vandrarhem öppnats där.

Garsås handel
Garsås handel drevs av Konsum fram till 1993 då startades en ekonomisk förening som ägs av invånarna i Garsås by som har tagit över verksamheten.

Garsås Station
Garsås station stod klar 1892 och samma år öppnades Gävle-Dala järnvägar. Stationen var en viktig knutpunkt för affärer och resande. Även posten levererades till byn per järnväg, där den hämtades och lämnades på postkontoret i Garsås som fanns fram till slutet av 1970-talet.
Före järnvägens tid kördes posten med häst och vagn mellan Rättvik och Mora och lämnades in i gästgivaregården. Nu finns en lantbrevbärare som kommer med posten vid lunchtid varje vardag, med lantbrevbäraren kan man också göra sina bank och postärenden om man hänger ut sin gula ”tag” som finns att låna av de bofasta.
I januari 1996 flyttades stationshuset upp till riksvägen för att tjäna byn som café och mini livs, caféet heter Café Moraporten och bjuder på hembakat och hemlagad mat. Öppettiderna på cafét varierar sommar och vinter, sommar varje dag kl: 11.00-17.00 och vinter vid behov men mestadels helger. Museum med Emil Lindroths detaljrika modeller på forna tiders arbetsliv finns också att titta på där.

Gårdsnamn
Exempel på gårdsnamn: Bränd, Bjöns, Backas, Döss, Grönnings, Gunnars, Hållams, Larsols, Nygårds, Mickels, Skogs, Snis, Tysk, Täpp, Ullbors, Djälbi, Katrin Olof, Majs, Jons och Majsjons.

Visste du?
Att Garsås är mittpunkten på Västerås stift.
Att Emil Lindroth var Jussi Björlings första turnémanager.
Att Rolf Björling var bördig från Garsås på modersidan.
Att: Garsåsfödde Johannes Döss grundade postgirot 1925.
 

Senast uppdaterad: 2007-02-11

WebMaster